Jag hittade dessa små små kugghjul i en affär i Gamla Linköping. Oemotståndliga. Så små och perfekta. Blanka och skimrande i silver, guld och metall. Som pyttesmå konstverk, eller minismycken. Och jag vet att de kan sättas ihop med varandra och få någonting att fungera.
De går att haka i varandra på ett mycket finurligt sätt, så att den enas snurrning leder vidare till nästa, som snurrar och i sin tur snurrar ett tredje. Och till slut snurrar de fram vad tiden är. För de är nog delar från gamla klockor, skulle jag tro. Kugghjulen kostade trettio kr per burk. Vilket fynd. Det måste man ju bara köpa, eller hur?
Länge sedan jag blivit så glad av ett inköp. Han som sålde dem undrade vad jag skulle ha dem till. Jag sa att jag inte riktigt visste, men lovade att de skulle tas väl omhand. Jag går och tittar på dem, skakar burken så de lägger sig till rätta. Låter solen lysa på dem så att de skiner och kastar små solkatter på väggarna. Strör ut dem på ett fint tyg, och så. Fotograferar dem. Ja, sånt som man har fina gamla kugghjul till.
Inga kommentarer